Nu ska jag slänga iväg några små rader och klaga lite.
För det är min blogg och jag skriver vad jag vill...
(Lite, its my party and and i cry if i want to-känsla)
Jag är tillbaka till lilla staden på kusten.
Det känns inte hemma längre.
Jag vill ha spårvagnar, mycket folk som springer till jobbet,caféer som är öppna till sent och storstads-känslan.
Jag kanske kommer bli en landet-tjej med gummistövlar och skit under naglarna någon gång men inte just nu.
Kanske kommer jag vara intresserad av blommor & vad grannarna gör.
Men inte just nu.
Jag kommer säkerligen längta efter tystnaden och lugnet i mitt eget hus på landet.
Men inte just nu.
Jag vill vara vuxen och ha den där snygga insatslägenheten i Vasastan.
Jag vill vara ung och dansa tills gryningen eller gå ut och äta mitt i natten- bara för att man kan.
Vuxen nog att klara mig själv.
Liten nog för att komma till landet och få mammas goda mat.
In between my friends.
Sådäringa- då var klagan över och det är fredag kväll!
Jäklar vad jag blir på bra humör av den!
En riktig svänga på höfterna-låt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar